Digitaliseringen går fortfarande med expressfart. Det verkar ibland som att allt som kan digitaliseras ska digitaliseras. Argumentet brukar vara effektivitet. En risk med att entydigt se effektivitet och digitalisering som positivt. Det gäller att se allt i sitt sammanhang. Listan över effektivitet och digitalisering kan göras lång men det finns många verksamheter som bör ta sig en rejäl fundering kring digitaliseringen. I vissa delar gör den stor nytta och ger fördelar. Men inte i alla. Det fysiska mötet kan ge mer information om verksamheten och större trygghetskänsla. Effekten kan bli att personalen sparar lite tid men att konsulten får lägga mer tid. En förflyttning av arbetstid istället för effektivisering. Det kan ofta behövas mycket tid för att utveckla dessa digitala produkter och ibland mer för att underhålla, uppdatera och fixa buggar.

Kunden/konsumenten måste i många delar logga in överallt och lära sig nya sidor/appar för att få samma uppgifter som tidigare tillhandahölls från verksamheten kundens tid togs i anspråk. Detta är ju inget stort problem med det kan ta resurser som kanske gör mer nytta om man satsar dem på människorna istället. Långsiktigt tror jag att avsaknaden av det fysiska mötet kan bli ett problem. Dessa möten stimulerar på ett annat sätt, vi utbyter information i alla möten, korta som långa, som inte alltid är verbala, men ändå viktiga. Rationaliserar vi bort dessa möten och ersätter dem helt med digitalat informationsutbyte så tror jag det finns risk att samhället blir kallare och mindre gemenskap och fler ensamma människor.

Jag är absolut ingen bakåtsträvare och självklart är det fantastiskt med det digitala möjligheterna i många fall. Men det dolda utbytet finns i det fysiska mötet mellan människor. Välmående människor skapar välmående samhällen. En viktig del för att vi ska känna värme, empati och välmående.